Intressant och givande

Mikael Wiehe har lyckats igen. Med tänkvärda texter och lättsam musik får han oss att lyssna på vad han har att säga.

Få artister klarar av att fängsla med en hel platta och enbart akustiskt. Men Mikael Wiehe han klarar det! Och med bravur.

I Gud, är det sant skojar Mikael med sjalar och slöjor och gör det riktigt kul, om än med ett allvar. Hej då, trevligt att träffas har en efterhängsen refräng som lätt kan bli en allsångsfavorit. Men även den med ett djupare allvar än man kan tro av titeln. Fascismens racka tillägnar Mikael Jimmie Åkesson och här tar Wiehe i alldeles för mycket. Så gör han även i andra sånger som han tillägnar personer inom Alliansen och hänger ut på ett nästan skamligt vis.

Men det har ändå blivit en mycket bra platta med starka melodier som håller rakt igenom. För de som inte får nog finns det en liveplatta som bonus och med Mikael Wiehes sedvanliga prat om kapitalismen och de utsugna.

Att Mikael tackar vänsterextremisterna på sin cd är helt obegripligt. Likaså att han kallar Sverigedemokraterna för en blågul helyllerasism.

johnny@manssonskultur.se